Det råder bråda dagar i den svenska politiken. Praktiskt taget ingen kan ha undgått den turbulens som varit sedan företrädarna för allianspartierna på onsdagens morgon förklarade att man tänkte väcka en misstroendeförklaring mot inrikesminister Anders Ygeman (S), infrastrukturminister Anna Johansson (S) samt försvarsminister Peter Hultqvist (S). Alltsedan dess har kommentarerna och åsikterna haglat i radio, tv, tidningar och på sociala medier. Åsikterna går isär. Det är lätt att bli förvirrad. Vad handlar det om egentligen?

På onsdagsmorgonens presskonferens förklarade företrädarna för alliansen att man tänkte väcka en misstroendeförklaring mot inrikesminister Anders Ygeman, infrastrukturminister Anna Johansson samt försvarsminister Peter Hultqvist. Av dessa tre har Anders Ygeman och Anna Johansson bett om att få bli entledigade från sina respektive uppdrag. Peter Hultqvist är kvar på sin post och hotet om misstroende kvarstår. Statsminister Stefan Löfven har ombildat regeringen.

Alltsedan dess har kommentarerna och åsikterna haglat i radio, tv, tidningar och på sociala medier. Åsikterna går isär. Det var ansvarsfullt av alliansen kontra ansvarslöst och tvärtom. Det är lätt att bli förvirrad. Vad handlar det om egentligen? Hur ska man förhålla sig? Vad ska man tro? Hur ska man rösta vid nästa val?

Låt oss försöka bena ut det hela med en saklig beskrivande ansats. Vi tar det från början.

Outsourcing av Transportstyrelsens data och strafföreläggande

År 2012 börjar Transportstyrelsen (TS) med dåvarande generaldirektör Staffan Widlert arbetet med outsourcing av TS:s data. Den sista februari 2015 går Staffan Widlert i pension och efterträds av Maria Ågren.

Den 1 april 2015 signerar den nya generaldirektören Maria Ågren avtalet med IBM som fått driftuppdraget. Senast den 1 januari 2016 ska outsourcingen vara fullgjord. Vid migreringen uppstår fördröjning, eftersom säkerhetsansvariga på TS säger att de inte fått gehör gällande säkerhetsfrågor vid upphandlingen. Resultatet är nu att det inte går att ge de nya konsulterna behörighet, då de ännu inte genomgått säkerhetsprövning. För vissa av konsulterna krävs dessutom särskild prövning av Säpo.

Tidsramen är nu snäv. Befintliga lokaler och personal är redan uppsagda.

IT-säkerhetsansvarige på TS författar ett dokument med olika alternativ för den högsta ledningen att ta ställning till. Det innebär i praktiken att välja mellan att projektet blir avsevärt försenat eller “Avsteg från gällande lagstiftning”. Alltså brott mot säkerhetsskyddslagen, personuppgiftslagen, och offentlighets- och sekretesslagen samt TS:s riktlinje ”Riktlinje för krav på informationssäkerhet”.

Avsteget godkänns av generaldirektör Maria Ågren.

Internrevisionen på TS får information om avsteget under sommaren 2015. Revisorn försäkrar sig om att styrelse och generaldirektör är informerade och upprättar underlag för påskrift. På så vis blir det protokollfört att berörda parter var informerade.

Oro kring hela projektet finns hos TS:s säkerhetschefer och man beslutar att koppla in Säpo. Säpo ser allvarligt på det hela och i november 2015 skickar Säpo en rekommendation till TS att avbryta hela projektet. Det gör man inte. Konsekvensen blir att Säpo inleder en förundersökning mot Maria Ågren den 26 januari 2016. Den 28 juni 2017 godkänner Maria Ågren ett strafföreläggande på 70 000 kr i dagsböter för ”vårdslöshet med hemlig uppgift”. Den 20 juli 2017 avskedar regeringen Ågren.

Vem visste vad och när

Enligt Säpos förhör rapporterar varken generaldirektör Ågren eller styrelsen på TS till regeringen under hela 2015. I februari 2016 säger sig Ågren för första gången ha rapporterat om saken till departementet. Alltså i samband med att Säpo inledde en förundersökning mot henne.

Enligt uppgifter som framkommit efter att Peter Hultqvist och Anders Ygeman frågats ut av riksdagens justitieutskott respektive försvarsutskott om skandalen, så har de båda haft kännedom om hot mot rikets säkerhet sedan början av 2016. Enligt utsago utan att informera statsministern. Ansvarigt statsråd för Transportstyrelsen – infrastrukturminister Anna Johansson, fick enligt uppgift kännedom om skandalen först i februari 2017.

Sveriges konstitution och kontrollmakten

För att kunna förstå turerna kring misstroendeförklaring, anmälningar till konstitutionsutskottet med mera, så krävs det att vi förstår Sveriges statsskick. Statsmakten i Sverige är tudelad. I Regeringsformens portalparagraf står det:
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. I tredje stycket i samma paragraf läser vi följande:
Den offentliga makten utövas under lagarna.

Lite längre ner i paragraf fyra stadgas det att Riskdagen är folkets främsta företrädare och i samma paragraf framgår också att riksdagen har till uppgift att granska rikets styrelse och förvaltning (regeringen med mera).

För att inte regeringen ska kunna bete sig hur som helst har vi en kontrollmakt. Den står det om i Regeringsformens 13:e kapitel. Här läser vi bland annat om Konstitutionsutskottet, vars uppgift är att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Minst en gång om året ska utskottet meddela riksdagen vad man vid granskning funnit som är värt att uppmärksamma. Det handlar till stor del om rutinerna på regeringskansliet, som är den myndighet som har i uppdrag att stödja regeringen att styra riket och förverkliga sin politik. Konstitutionsutskottet kan också besluta om åtal om ett statsråd genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Det prövas i så fall av Högsta domstolen.

Votering riksdagen

Foto: Ingemar Edfalk/Riksdagsförvaltningen.

Riksdagen har som sagt uppgiften att granska rikets styrelse och förvaltning. Riksdagen kan vara av den uppfattningen att ett statsråd är olämplig för uppdraget av andra skäl än att genom brott grovt ha åsidosatt sin tjänsteplikt. Det kan t.ex. vara att statsrådet visat prov på grov omdömeslöshet och att riksdagens förtroende för vederbörande därmed är förbrukat. Som kontrollinstrument har riksdagen här misstroendeförklaring. Minst en tiondel av riksdagens ledamöter måste yrka på en misstroendeförklaring för att den ska tas upp till prövning. För att fastställa om riksdagen saknar förtroende för ett statsråd krävs att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för misstroendeförklaringen, så kallad absolut majoritet.

Kontrollmakten består alltså bland annat av Konstitutionsutskottet som granskar statsrådens tjänsteutövning och regeringskansliets rutiner. Utskottet kan också besluta om åtal mot statsråd vid brott där statsrådet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. En annan sida av kontrollmakten är alltså misstroendeförklaring mot ett statsråd, där förtroendet kan vara förbrukat av andra skäl än att genom brott grovt ha åsidosatt sin tjänsteplikt.

Analys och slutsats

Statsminister Stefan Löfven anklagade alliansen vid torsdagens presskonferens för att ha agerat ”omdömeslöst” och ”oseriöst” när de väckt misstroendeförklaring utan att avvakta konstitutionsutskottets granskning av hur regeringskansliet hanterat haveriet hos TS. Statsministern underströk dessutom att försvarsminister Peter Hultqvist inte begått något konstitutionellt fel och därför borde få fortsätta i regeringen.

Här blandar alltså statsministern samman misstroendeförklaringen med konstitutionsutskottets stundande granskning. Som beskrivits ovan är det två olika delar av kontrollmakten som inte nödvändigtvis behöver vara kopplade till varandra. Förtroendet för ett statsråd kan vara förbrukat alldeles oavsett. En tolkning av statsministerns uttalande skulle kunna vara att han genom uttalandet försökte vilseleda allmänheten, som oftast troligen inte har så stor koll på hur kontrollmakten är uppbyggd, till att anse att alliansens agerande är oseriöst och oansvarigt.

Men kanske är det så, med fakta för handen, att det inte alls är omdömeslöst av alliansen att yrka på en misstroendeförklaring? Riksdagen ska granska rikets styrelse och förvaltning och finner man brister är man som folkvald skyldig att agera.

Måhända är det så att en misstroendeförklaring är att ta vår konstitution på allvar? Välj själv!

Förhoppningsvis har du lite bättre förutsättningar att bilda dig en egen uppfattning efter denna genomgång.

Foto under huvudrubrik: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen.